Jag har hunnit spendera två veckor "hemma" i Alanya. Sol och värme varje dag. Träffat mina kompisar (från framför allt Lambada Casablanca) där nere och lärt känna nya. När de mitt tredje år i Alanya kände igen mig (första året vart vi typ bara på Robin Hood, andra året hängde vi på Lamabada Casablanca) tänkte jag bara what ni träffar så mycket folk varje år och ni minns mig.
Nu är det folk jag saknar och springer till så fort man kommit fram liksom. Folk som får mig att känna mig hemma och som betyder mycket och som jag alltid kommer att minnas!
Två helt underbara veckor och jag ville verkligen inte hem, back to reality. Jag hade lätt kunnat vara där två veckor till.
Jag tog nog max 25 bilder i år, använde inte änns min splirrans nya digitalkamera.
Det var/är precis som att i år var jag "hemma" och hälsade på. Jag behöver inga bilder.