Det är så tråkigt väder, regn regn och åter regn. Det blir inte ljust ute heller. Jag verkligen avskyr hösten och vintern.
Jag hade velat bo någonstans där det det som kallast är typ 17-20 grader.

Jag hade tänkt att idag göra klart historia arbetet, men vet inte riktigt hur jag ska skriva det, tycker att det står lite konstigt på nätet. Mamma ska hjälpa mig senare. Det ska redovisas muntligt på fredag.

Jag önskar så innerligt att olyckan i Norge aldrig hade hänt. Dels för pappas skull, för Gud vet hur dåligt han har mått även om han inte erkäner det för oss. Hans armbåge kommer aldrig bli 100% återställd, han har tur om han kan räta ut den hyffsat senare.
Men dels önskar jag att de aldrig hade hänt för min egna skull, detta låter jätte egoistiskt, men jag tror folk förstår. Hade det inte hänt så hade både jag och pappa fått ut en otroligt bra lön.
Jag hade på 2 veckor fått ut ca 17 000 efter skatt. Det hade suttit så bra, dels för Turkiet 2010 och dels för nu, hade kunnat ta en weekend upp till Marika eller till spa i Polen vad som helst.

Men som sagt, önskar att de inte hade hänt för pappas skull, han kan inte jobba ute mer. Han kan inte va utan det "gipsskyddet" som går att ta av och på den hel dag, för då får han ont.
Ska ha behöva ha det såhär hela livet? Så gammal är han faktikst inte, han är 44 år.


Det är mycket man vill och inte vill. Men jag vet att om jag inte kommer iväg till Turkiet för att jobba så kommer jag sakta men säket att gå under. Jag står inte ut här.

Jag kan bara tacka de som finns omkring mig som gör vardagen enklare att för att de finns och gör mig glad.
Jag behöver inte nämna några namn, ni vet vilka ni är. Även om ni får för er att bo i Halmstad, Norge eller ja gud vet vart så vet ni.