Nu är nu sommaren slut på riktigt.. Det är inte kallt ute, men fler och fler har slutat att ha på sig shorts. Det är inte de här härliga 25 + och strålande sol längre.

Det har vart en härlig sommar. Stranden, festande, uteservering, en kort roadtrip ner till båstad.. 8 dagars jobbande. En avslutad vänskap.

Hur kan en avslutad vänskap vara härlig? Jo, jag kände några saker var som ett slag under bältet och bestämde mig för att inte bli arg eller ledsen utan inse att ne fuck it jag klarar mig utan den personen.
Bort från de ämnet.

Vårt underbara tre hjärtan som vi alltid är på. 2 låtar som "är" tre hjärtan. När Jimmy (trubaduren) sjunger skin som gjorts av Ras Cricket och när de på stereon spelar We no speak americano av Yolanda Be Cool & DCUP.
Oh som vi har dansat till we no speak americano. Underbara tillfällen!

Hur kommer hösten se ut? Jag har ingen aning. Jag hoppas bara att de kompisar och vänner jag har nu stannar kvar. Att vi stannar kvar hos varandra och har lika kul och om de uppstår problem att vi löser dem, tillsammans. Att jag får ett jobb som jag trivs med är något jag hoppas mycket på.

Innan jag inser för mycket att hösten närmar sig mer stora steg så ska jag förlänga min sommar i mitt underbara Turkiet. Stå på baren och dansa, stå innanför baren (förhoppningsvis) med Ali och Hasan och blanda drinkar och njuta, shoppa, sola, bada. Åh LIVET! Jag tror samtidigt att jag ska passa på att kolla lite om man inte kan få ett jobb till nästa säsong. Vilken dröm de hade varit!!

Jag älskar sommaren, jag mår som bäst då. Men nu ska jag sakta men säkert ladda inför hösten och hålla i hårt i mina kompisar och vänner.


"We no speak Americano"